Jonas Salvador

Idag kom Joakim och Sofia och hälsade på. Vi åt lunch, flanerade runt i metropolen Uppsala, blev street-style-fotade av random lokaltidning, och gick hem till mig och drack kaffe bryggt i min rosa-lila espressobryggare. Joakim drack inte kaffe, eftersom han bara är tre år gammal, men som tur är hade jag en nappflaska och lite morotspuré över i skafferiet.


Trots att Joakim kan vara riktigt farlig, om man är benet på en karismatisk flicka, var vi en gång ett oskiljaktigt radarpar som gjorde Uppsalas gator osäkra dag som natt. Relationen byggde dels på att jag inte var benet på en karismatisk flicka, och dels på att jag själv hyser samma grodlika instinkt att attackera ifall ett sådant skulle serveras framför mig.


Joakim är lite urtypen för knasig kreativ blivande skitgubbe. Det är därför man tycker om honom.


Fast Sofia tycker om honom för att hon får göra såhär.


Här har Joakim stoppat in min nyligen omklädda lampa under Sofias tröja och låtsas att det är en lysande bäbis. Om Joakim och Sofia får en bäbis en vacker dag hoppas jag att den blir lysande. Då kan dom döpa den till Osram. Som glödlampan.


Sofia tycker om haloumi, ansiktsbehåring, och att bära sina pojkvänner på ryggen. Faktum är att det var preis såhär den största delen av sträckan Ofvandahls - Höganäsgatan avverkades. Joakim tycker om Hallon. Jag tycker om både Sofia och Joakim. Tack för besöket, och för att ni är så fina. Kom tillbaka när ni vill. <3