MyBadMemory

Lunch på Blå Lotus. Tony.


Second hand-shopping. Oscar.


Kaffe och kanelbulle. Tor.


Laga middag, dricka drinkar och kolla på Up. Banan Xbox.

I fredags packade jag och Joakim väskorna och hoppade på tåget till vår gamla skola i Falun för att vara branchpanel, svara på frågor, och titta på elevernas projekt.


Kaj, som är skolans briljanta organisatör, ser väldigt mycket ut att jobba med media. Dessutom bjuder han på kakor. We love you Kaj. :D


På vägen hem hittade vi en hel hög med tidningar som talade om för oss precis hur vi skulle se ut i höst. Jag åt choklad tills jag mådde illa.

I morse när jag vaknade såg mitt hår ut såhär. Idag är dagen då jag bokar klipptid, tänkte jag.


Sen hittade jag ett knytte i en kappsäck. Han hade byggt bo på min jordglob utan att jag märkt det.

Men ändå var han bara halvglad om dagarna.

Men vem kan gnälla över sådant, när man får rödbetssoppa, kantarellpaj, och pepparkakor till dörren.

Åka till Falun och hitta bardomen på toaletterna.


Lära känna någon som dök upp från ingenstans.


Äta hallontårta och knapra färska myntablad.


Komma hem och hitta prickiga presenter på sitt dörrhandtag.


Skratta ihäl sig åt världens kanske allra minsta viking.


Fika i Vasaparken och dricka te ur mugg med snabeldjur.


Vara söndagspensionär och titta på uppstoppade monster.


Tänka att "Mitt hallgolv är förvisso alltid fint, men vissa nätter är det ännu finare."


Äta popcorn och kolla dålig skräckfilm i stans mest välkomnande slott.


Hitta muffinshjärtan på ett fat i trapphuset.


Åka till IKEA.


Plåta fina saker.


Smita ut på midnattspicknick och dricka varm choklad.


Söka nytt jobb och få det.


Åka tåg till någon annan stans.


Krama de sista dropparna ur sommaren.


Åka runt på jakt efter något värt att hitta.


Äta pannkakor med lönnsirap tills man spricker.


Fundera över varför alla mina fotografier ser ut som begravning.


Vara uppe aldeles för sent. Men tycka att det är värt det.

Och jag byggde ett lysande hjärta.

Först var det väldigt mycket flugor i luften.


Och sen blev mitt vänsterben jättekonstigt.

Hade jag så köpt den. Och jag tycker inte ens om t-shirts. Alls.

Jag och Erica smet iväg för att dricka kaffe och äta smartieskakor under dom sista solstrålarna.


Erica hittade ett träd hon ville klättra i. Träd kan man klättra i på flera sätt. :D


Sen hittade en kisse oss.


Vi chillade vi ån.


Världen såg ut precis som mitt kök.


Och jag fick kattbesök i min sko. Jag tror att det fortfarande finns lite sommar kvar.

Hänga med folk man inte hängt med på länge.


Hälsa på i kök som inte varit kök på länge.


Hitta små presenter i brevlådan, levererade med brevduva.


Egentligen har jag gjort tusen saker. Jag är sämre på att fota, men mycket bättre på att uppleva. Det är bra. I morgon åker jag till Falun, men sen kommer bilderna från Tokyo. Jag lovar. När som helst nu. :D

Nu är jag hemma igen. Hemma är också en fin ny röd väska, en rosa HOLGA, ett boxat Secret of Mana i mintskick för 100 spänn, en mindre samling presenter, godis i helt fantastiska små kartonger, samt en rosa ask kondomer med obehagligt söta nallebjörnar på. Tokyo var galet. Minst sagt. Och två surrealisktiska veckor slutade i totalt overklighetsklimax när jag vaknar sista morgonen av att det är jordbävning, går in och väcker Tony för att fråga om han också känt det, och han svarar: "Har fått mail från jobbet under natten. Företaget har gått i konkurs.".

GRIN is no more. Jag och 100 vänner samlar tankarna, skrattar åt goda minnen och spottar på dom dåliga. Vänder upp och ner på nu och sen. Jag har drygt 750 bilder från Tokyo att gå igenom, edita och posta här. Dom kommer snart.

Jag måste bara skaffa nytt jobb först. :D

Det här är min telefon. Den är fin, men eftersom jag och mina vänner är kids av 80-talet, med mobilerna svetsade till kroppen, används den extremt sällan. Enda gången den ringer är när någon vill sälja något, vilket har lett till att jag mer eller mindre kommit att hata den. Idag ringde någon och ville att jag skulle byta el-abonnemang och blev i vanlig ordning skitsur när jag vägrade. Sekunden efter att jag lagt på ringde jag upp Telia och sa upp mitt abonnemang. "Är det för att du vill byta operatör?", frågade Telia-killen. "Nej, det är väl mest för att inte bli störd.", svarade jag. Nu får den stå där, min röda dialog, med sladden utdragen och bara vara fin istället. Jag lovar att jag kommer leva längre nu.