Hemma hos.

Nu har det gått ett år sedan jag skrev här sist. Eller kanske ännu mer, jag vet faktiskt inte. Jag tänkte iaf ruska liv i liket och se om någon fortfarande vill följa med. Vi börjar med ett hemma hos-inlägg, så får ni se hur jag bor! Det här är min turkosa hall, mina svartvita slipsar som jag aldrig använder, och min krackelerade spegel som får alla att pussas.

Lite längre ner står min rutiga resväska från Tokyo, ett gäng tygkassar med ugglor på, och mina svarta spetsiga skor. Man ska alltid ha svarta spetsiga skor. Det är mycket viktigt.

På badrumsdörren hänger Audrey. Såklart.

Mitt kök är väldigt litet och ganska svårfotograferat, men om man tittar in i det genom fönstret från rummet bredvid så ser man iaf lite. 

Jag tycker om fina koppar. Dom här har jag tagit från min stackars mor som också tyckte om dom innan jag tog dom. Så kan det gå.

Jag tog nog faktiskt hela den här hyllan från henne när jag tänker efter. Stackars mamma.

På väggen sitter guldkatten och vinkar. Jag var tvungen att ta ut batteriet för den gnisslade så obehagligt när jag skulle sova.

Ett pixelhjärta från Sanna. <3

Här är mitt rum. Jag har bara ett men får plats med ganska mycket. Det är rosa som Miranda July.

I hyllan ovanför soffan står en blommig elefant, en bild på min mamma som barn, och ett gäng filmer. De flesta är med Johnny.

Säng.

I hyllan ovanför står Stellans vita tavlor, mina första skor, och någons extraliv.

Världens bästa böcker är No One Belongs Here More Than You, och Kan Du Inte Bara Vara Pinsamt Tyst. Dom måste ni läsa!

Här mitt skrivbord, min dator, och min röda superhjäte-telefon.

Fönstret är fullt av tidningar och böcker som jag nog borde flytta på. Men jag vill inte riktigt, jag tycker det är fint.

Dom får nog ligga kvar ett tag.

Förstärkaren byggde min morfar någon gång för väldigt länge sedan. Den är fin för den lyser rött i mörker.

Här tittar jag på film om franska äldre män i mustasch.

Machines have less problems. I'd like to be a mashine. Wouldn't you?

Min rosa Holga som Sandra tvingade mig köpa, och som jag borde tejpa innan jag stoppar in en ny film. Den läcker alleles för mycket ljus.

Tavlan som inte riktigt syns har min syster målat. Och högtalarna är ett till morfars-bygge.

Och här är jag. Hej hej. Nu vet ni hur jag bor!
Trackback