Jonas Salvador

Idag träffade jag Sebastian som var min rumskompis när jag låg på sjukhuset. Vi peppade varandra genom alltihopa, snackade skit och tävlade om vem som tappade mest hår fortast och så. Nu har det gått nio månader sedan helvetet, och vi mår nästan helt bra igen båda två. Livet kan vända så jävla fort. Från bra till helt overkligt vidrigt, och sen bra igen, på en femöring.

För övrigt tror jag att jag är en gnutta kär. I en liten hund. Det är definitivt första gången någonsin.

Och kvällens musik, för dom av er som är som jag, är denna. Om någon nu är det.

Igår var vi hos Pau och Fredrik och kollade Melodifestivalen. Ylva var lördagsfin i nyexploderat svinto. Melodifestivalen var astråkig, men det fanns bullar och te, så alla var nöjda ändå.


Jag och Emma kramades.


Adde målade lite.


Emma var glad. Det är bra. Det ska hon alltid vara.

Igår åkte Ylva, hennes mamma, Pau och jag till Alunda och tittade på hundar. Det var mörkt och dimmigt och mysigt.


Det här suddmonstret ska bli Ylvas snart. Då ska den heta Kilroj eller Diva.


Många hundar var det. Arton stycken, om jag minns rätt. Som en liten armé.


Drakvalp.


Bor man i Alunda, och är hund, har man bjöja. Det är fint.


Själv var jag nyklippt igen. Tjohoo.


Den här hunden var den finaste av alla. Den var smal, brun, och hade stor näsa.


Hundlugg.


Paulina hittade sjukaste gosedjuret. Jag älskar det.


Pettson och Findus. Typ.


Är man väldigt liten kan det vara jobbigt med 17 stökiga kompisar.


Eftersom Ylva också är väldigt liten var det tur att vi bara var två, relativt ostökiga kompisar, plus en mamma som var med. Annars hade hon också somnat.

Tiden går fort när man har roligt. Det har jag uppenbarligen haft sedan jag började gymnasiet, eftersom det gått nio år nu och det känns som max två. Tänk Erica, att vi känt varandra så länge. Snart är vi vuxna på riktigt. Då kan vi ha kalas. :D


Det här extremt söta diskstället, med en kanin på, är nästan fem pekfingrar brett. Utrymmet på min diskbänk är drygt fem fingrar brett. Dessa två fakta tillsammans innebär att jag kanske kommer att köpa det i morgon. Kanske. Vi får se.


Att kramas är bra. Det har de här två fattat. Flera borde tänka som dom.

Tidig morgon. Jag och Alvar åker tåg till jobbet. Alvar har med sig sin gitarr.



Förmiddag. Tony målar och lussnar på musik. Förmodligen ung gosse med snedlugg och gråten i halsen.


Eftermiddag. Fikagänget. Simpen retar mig för kompaktkameran.


Kväll. Jag och Victor åkte till Starbreeze och träffade Lionel. Alla var trötta.


Eftersom Victor är spanjor rör sig hans händer helt automatiskt, och i överljudshastighet, när han pratar.


Sen kom Joakim också förbi. Joakim blir förvånad över kameran. Jag ser svår ut.


Snabbvisit på Kungsgatan. Joakim provar hatt. Och ser charmig ut.


Victor och Joakim leker retards. Notera dubbla rosa bandet-pins. Joakim är snel han.


Dags för tåget, hejdå, och ännu mera retarderat beteende. Hej hej. Vi ses på måndag. :D

Igår kom Tony, Moa och Lionel förbi. Vi lagade middag som skulle passa till vinet vi hade. Lite bakvänt, men fint.


Efter middagen var planen att lägga pärlplattor. Lionel känner sig för och Moa letar lämpligt motiv.


Tony ville hellre måla och plockade fram sina fäger.


Efter ett tag kom Alvar också förbi, fick en bit mat och, tjofaderittan, vin i ett fulglas.


Pärlande och målande i full gång.


Alvar ritar linjer.


Moa och Lionel slåss om pärlor. Tony funderar.


När maten och vinet var slut var det dags för te och kakor. Det syns inte här, men så var det iaf. Här har Tonys målning börjat växa till sig. Jag fick den när den var färdig. Tack kompis.


Samus halvfärdig, och Mario nästan klar.


Moa funderar på lämplig bakgrundsfärg.


Dags för strykning.


"Nej, jag trodde ingen skulle se det."


Spännande kuriosa: Tillverkaren HAMA har 22 standardnyanser i sitt sortiment, och några till i specialfärger typ guld och så. Är man riktigt elit har man pärlor även från Perler, som har en egen palett, för att på så sätt få ännu flera färger. Tjohoo.


Färdiga Samus.


Lionel vinkar hejdå.


Jag är nöjd efter en lyckad kväll. Men lite ledsen för att alla har gått. Kom tillbaka snart.

I julas vann jag en papperslapp med texten "En middag lagad av Andreas", i den hysteriskt roliga julklappstävlingen hemma hos Pau. Jag vann också en lapp med texen "En timmes massage av Andreas", som jag gav bort, och en med "En näve kondomer från Andreas ficka", som jag inkasserade direkt. Ikväll var det dags att byta middagslappen mot action, och Andreas kom hit och styrde upp ugnspannkaka. Bitter över att behöva använda glutenfritt mjöl, för sin "partners" och husfridens skull, tar Andreas här ut sin ilska på Lipton och Molly, som inte alls får smaka någon bacon.


Två minuter efter att Andreas börjat tycker Ylva att maten dröjer något oerhört och definitivt borde vara färdig snart.


Trettio sekunder efter att maten står på bordet har Paulina ätit upp halva sin bit och har ont i magen. Notera rörelseoskärpan på de snabbätande händerna när allting annat i rummet tycks stå spöklikt stilla.


Lipton tar hedersplatsen i soffan, och inväntar spänt rätt ögonblick för att på egen hand sluka 400g vildhallon.


Mätta och trötta förfaller vi till internetgenerationens sociala defaultsysselsättning, gemensamt youtubande, och hittar bland annat det här extremt tragikomiska klippet. Paulina skrattar sig astmatisk. Jag har trevligt. Tack för maten Adde. <3

Idag träffade jag Svante och vi kom fram till att det förmodligen var sommaren 2006 vi fikade sist. När jag och Svante var typ 10 år gamla gjorde vi stop motion-filmer om en perverterad bonde med legogubbar. Dom vore sjukt roliga att se nu.

Idag kom Joakim och Sofia och hälsade på. Vi åt lunch, flanerade runt i metropolen Uppsala, blev street-style-fotade av random lokaltidning, och gick hem till mig och drack kaffe bryggt i min rosa-lila espressobryggare. Joakim drack inte kaffe, eftersom han bara är tre år gammal, men som tur är hade jag en nappflaska och lite morotspuré över i skafferiet.


Trots att Joakim kan vara riktigt farlig, om man är benet på en karismatisk flicka, var vi en gång ett oskiljaktigt radarpar som gjorde Uppsalas gator osäkra dag som natt. Relationen byggde dels på att jag inte var benet på en karismatisk flicka, och dels på att jag själv hyser samma grodlika instinkt att attackera ifall ett sådant skulle serveras framför mig.


Joakim är lite urtypen för knasig kreativ blivande skitgubbe. Det är därför man tycker om honom.


Fast Sofia tycker om honom för att hon får göra såhär.


Här har Joakim stoppat in min nyligen omklädda lampa under Sofias tröja och låtsas att det är en lysande bäbis. Om Joakim och Sofia får en bäbis en vacker dag hoppas jag att den blir lysande. Då kan dom döpa den till Osram. Som glödlampan.


Sofia tycker om haloumi, ansiktsbehåring, och att bära sina pojkvänner på ryggen. Faktum är att det var preis såhär den största delen av sträckan Ofvandahls - Höganäsgatan avverkades. Joakim tycker om Hallon. Jag tycker om både Sofia och Joakim. Tack för besöket, och för att ni är så fina. Kom tillbaka när ni vill. <3

Semesterveckan inleddes med en helt fantastiskt avkopplande helg, komplett med god mat, goda efterätter, och mull-toa, hos Lasse och Maria på landet. Här ses Eddie inta Lasse, som i sin tur just intagit soffan för att läsa en god bok.


Eddie är en väldigt trött hund. Så trött faktiskt, att han smittade oss alla till att snarka bort fredagseftermiddagen tills det äntligen var dags för middag. Tonfiskbiffar enligt eget recept.


Man är sällan så vacker som när man är sig själv. Osminkad, ärlig, och på hemmaplan.


I väntan på middagen passade jag på att utforska territoriet. Eddie tyckte att jag var fånig, och tog en tupplur istället.


Här är storhuset. Där bor Lasse och Maria. Och Eddie.


Här är lillhuset. Där bodde vi. Och nattfjärilarna.


Morgonpromenad efter lördagsfrukost. Regnet låg i luften, och "Fifan, fucking!" vi hade bara tunna tröjor på oss.


Eddie kaxade med fåren. Fåren brydde sig inte alls och fortsatte äta gräs istället.


Fina Lasse.


Fina Maria.


Efter lördagens middag (Pasta med spenat och ädelostsås) spelade vi Games. Lasse och Maria tyckte att jag och Cleo fuskade, men alla var glad ändå.


Och på kvällen sjöngs det Beatles och åts jordnötter. Sen såg vi Anchorman och en film om sadistiska nunnor. Jag somnade.


Söndagsmorgon och promenad till city. Regnet var borta, och magarna fulla av pannkakor och lönnsirap. Wii! :D


Och här är den. "Lasse, you sexy motherfucker!"


Jag tyckte dom var fina bara. En som kissar och en som tittar på. Så är livet på landet.


Efter den vegetariska lasagnen som var så god att den försatte oss alla i koma var det dags att åka hem. Hejdå landet. Hoppas vi ses snart igen. <3

I lördags förmiddag träffade jag Jonas för att kolla läget på Vaksala Torg. Efter att vadat genom gräsligt 70-talsporslin i någon halvtimme gav vi upp och gick och åt lunch istället.


Utanför Hugos hittade vi Johan och Hilding. Johans mustasch var borta men han var trevlig ändå. Jag tycker om Johan.


Sen kom mormor förbi och fikade lite i trädgården. Hon är sjukt gammal nu mormor. Som ett troll, fast söt.


På kvällen ringde Alvar och sa att det var picknick i stadsparken, så jag och Cleo gick förbi och hängde en stund. Alvar hade köpt ett par smakfulla "shorts med inbyggd öl-öppnare på Clas Ohlson", som han glatt demonstrerade. Jag undrar om det finns ett par med korkskruv också.

I fredags var det fest hos Hannah och Ida, för Hannah som fyllde 23, och jag hälsade på med ett grönt paket innehållandes vita muffinsformar med röda prickar. Hannah var sjukt svår att fotografera förutom när hon, som här, egentligen gjorde någnting helt annat, men man kan inte gå på fest utan att plåta födelsedagsbarnet. Grattis Hannah.


Vicious var extremt nöjd över att så många hade kommit för att hälsa på bara honom, och ge honom presenter. Visserligen tyckte han att det var fånigt att Hannah stal det som var i hans paket, men det var ju ändå pappret och rosetterna som var det viktiga.


På balkongen hittade jag Hampus, som var precis lika trevlig som jag alltid misstänkt att han skulle vara, och vi spenderade större delen av kvällen med vuxensnack om bostadsrätter, lån och renoveringar. Hampus glasögon är förresten jävligt heta.

Igår åt jag lunch på Hugos med Alvar och Angelina. Angelina hade bara tolv ränder, men jag gillar henne ändå.


Dessutom har hon en mycket snygg väska, och får därigenom min definitiva approval som "god väns fru".

Eftersom bilderna från inflyttnings/födelsedagsfesten är jättemånga, och ganska suddiga, och jag verkligen inte orkar redigera dom nu, får hela kalaset symboliseras av den här, på Axel, Jonas, Alvar och Angelina. Tack alla som kom, för närvaro och fina presenter, och alla som inte kunde, för att ni kom ihåg mig ändå. Jag hade skittrevligt. Hoppas ni hade det också.

Blev hembjuden till Sofia på muffins och uppvisning av ny soffa. Trots att den utsatta tiden kom aldeles väldigt mycket fortare än Sofia tänkt sig, hann nästan alla pinsamheter bli bortstädade. Observera söt vaxduk på köksbordet.


Jag har värsta fetishen för spisar från den tiden då vreden och metallstycket bakom dom var svarta istället för vita. Sjukt snyggt. Jag kanske borde måla min.


Soffan. Tvåhundra kronor på Myrorna. Ja, jag är avundjuk.


"Dom här ser likadana ut. Dom tar vi." Sofia väljer skor med omsorg.


Vi satte oss på en filt i trädgården och jag åt så mycket muffins och drack så mycket kaffe jag hann, innan jag var tvungen att springa och hämta nycklarna till nya lägenheten. Som kostade 910k 188kr. Jag fick 12kr i växel tillbaka. Humorn alltså.


Sen gick jag hem och kokade nästan tio liter soppa till inflyttnings/födelsedagsmiddagen i morgon kväll. Hoppas verkligen att det räcker.

Träffade Fia och Erik, åt en sallad, och hängde utanför Pärleporten och Port22. Eriks kamera högg penisen av min kamera genom att vara värd typ 5 gånger mer, och ha 17 gånger så många autofokuspunkter. Så kan det gå.


Sen drog vi vidare till Akademibokhandeln, Erik kollade fotoböcker och jag köpte en printbok med filmaffischer från erotiska klassiker genom tiderna. Tänkte offra den och göra små tavlor av. Jag tror min lägenhet behöver det.


Efter middagen mötte jag upp med Alvar, Angelina och Lollo, drack lite kaffe på greken nere vid ån, och hamnade till slut på O'Learys. Folk där tittade på fotboll. Jag och Alvar tittade på folk som tittade på fotboll. Alla ska vi göra något.

Åkte till Ikea och träffade Cleo och hennes mamma. Det här är Cleo fem sekunder efter kommentaren; jag vill ligga på fåren.


Kompisbild.


You should smile always.


Cleo och Eddie i bilen påväg tillbaka, efter en tur förbi ÖB och lite härlig affisch-dissning. Ännu en dag värd att spara på.

Åt sushimiddag med Emmy och satte wasabin i halsen. Sen gick vi på äventyr och hittade en uggla som förmodligen uppenbarar en hemlig dörr ifall man skjuter en pil på den. Här ses Emmy, med väldigt röda skor, betrakta domkyrkan i indiepose 1A.

Kaffe på Smultron i Linnéträdgården. Fille berättar om plastbåtar och äventyr.


Pastalunch med Jonas och en väldigt inbjudande basilikaplanta. Jonas knaprar blad i smyg och jag har matkoma efter en måltid bestående av 75% grädde, som jag förmodligen behövde.


Omåttligt sött late night company på bryggan. Jag kunde inte motstå dom TROTS att dom tog hela filten själva.


Det kunde inte Fille heller. Här förklarar han för hunden vilket fantastiskt trevligt vindskydd han är. Någon minut senare hade de båda blivit så bra vänner att de gick och kissade i buskarna tillsammans.

Midsommar firades i Jonas mammas väldigt stora hus i Sunnersta. Här ses Jonas maska potatisskrubbning genom att prata i mobiltelefon (fast i själva verket var det Jonas som skrubbade all potatis och jag som åt chips).


På gården fanns en jättestor studsmatta som Tengil till stor förtjusning hittade.


Jonas drack vin och jag förevigade dekadensen.


Helt plötsligt, och mitt i maten, började alla prata om bajs. Det var roligt.


Tengil.


När alla var mätta, och det börjat smådugga ute, flyttade vi in i köket för "fruktansvärt starkt kaffe" och kolasvampar.


Jonas drack ännu mera vin. Jag förevigade dekadensen.


Eftersom Michelle (?) absolut inte ville vara med på bild får han bli pixelmonster istället. Vi hade iaf sjukt roligt åt historier om patetiska raggningsförsök ända tills kolasvamparna tagit slut.


Emma.


Jonas försöker hämnas.


Sen flyttade vi ut i mörkret igen. Jag och Emma hamnade på studsmattan tills jag tyckte att min mat nästan var påväg upp igen. Då la vi oss och stirrade i himlen och filosoferade ist.


Ungefär här insåg jag att det bara var några minuter kvar till sista bussen hem. Jag fick springa och hann inte ens krama alla hejdå. Det var iaf den bästa midsommaren på sjukt länge. Tack alla fina.